Vem är jag?









Som sagt så skrev jag i introduktionen att jag skulle beskriva lite mer om mig själv..
So, here it goes.

* Jag bor i Västerås i en tvåa med min pojkvän Robin.
* Jag tränar på Friskis&Svettis ca fyra dagar i veckan.
* Jag jobbar på Stadium, och jag har jobbat på/med Pitchers, Bishop Arms, Statoil, Melbas on the Park (Australien), Aupair i Australien, Promotions för en svensk dryck i Australien, och på pappas företag Idévi Consult & Teknik AB.
* Jag har gjort olika statist, reklam och modelljobb: såsom: Mamakin musikideo, regissör: Per Olsson. |  KTM racing reklam i Australien, fotograf: Stevie Sadek Roushani. |  Film från Nairobi, samarbete med Kungliga konstskolan. |  Modevisning för Swefox.se kläder, arrangör Meg Ritz Lundbäck. |  Modellbilder för hemsidan: www.studiogourmet.se.  |  Modevisning för: Kläder för dig, i Västerås.

* Jag har en familj, med en mamma som heter Catarina, en pappa som heter Lars och en lillebror som heter Calle. Mamma är möbeltapetserare och designar egna bilsoffor, men som också klär om olika möbler. Hon har nyligen öppnat en sjukt snygg butik ute i Irsta i Västerås, där du kan hitta allt från snygga inredningskuddar och prylar, till doftljus och karameller. Riktigt mysig och fin design av butiken. Kolla gärna på hennes hemsida: www.mobellogen.se, där ni kan kika på bilder från butiken och verkstaden.

Pappa är byggkonsult, och har företaget: Idévi Consult & Teknik AB. Han är en väldigt duktig snickare, och designar stommarna till mammas soffor. Han har även gjort betalningsdisken som mamma har i sin butik. Ett väldigt välgjort hantverk som jag själv skulle vilja ha som en bar i lägenheten. (Bild på disken finns även på mammas hemsida).

Min bror Calle, går sista året på Kunskapsgymnasiet. Han spelar handboll i Irsta HFs herrlag och är en riktigt duktig skytt! Snällare kille än honom hittar man nog inte. Jag älskar honom helt enkelt.

Någon som jag också älskar är Robin. Det var helt overkligt att vi ens träffades. Jag skulle egentligen åka tillbaka till Australien i somras, men hade en sådan tur att träffa honom hos min kära vän Lisa, och fick mig en tankeställare att stanna kvar i Sverige.


Det var en liten början i alla fall.
More to come. Stay patient.




No minds.
FridaLee



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0